Rune gillar att elda.
Det var en stekande sommar det året då "dassgubbarna" bestämde sig för att nu fick det vara nog. De skulle ha bättre betalt och gick helt enkelt ut i strejk. Dasstunnorna i utedassen runtom i tomtområdet blev allt fullare och fullare. Hur länge skulle de räcka? Det var då Rune kom på den strålande idén att slänga själva pappret i en påse vid sidan om. Pappret bars sedan ner till det stora oljefatet som stod nere vid tomtgränsen intill den lilla grusvägen. Fyra personer var de, kanske hann de med ett par gäster också, men ganska snart var oljefatet fyllt till bredden av begagnat dasspapper.
Rune gillade att elda! Det gjorde hans son också. Kanske är det rentav så att alla män gillar att elda? Vad vet jag, men när den dagen kom att inget skithuspapper längre fick plats i oljefatet så var inte Rune den som låg på latsidan. Med ögon som tindrade likt ett barns på julafton sprang han till sin lilla uthusbod och hämtade tändvätskan. Här skulle eldas!
I stekande solsken hällde han således tändvätska över hela det ljuvliga berget av begagnat skithuspapper som flitigt tryckts ner, så mycket som det bara gick i oljetunnan. Den var verkligen välfylld. Så tog han fram sina tändstickor och med spänd förväntan tände han eld på en liten sticka och slängde den på skithuspappersberget i oljefatet.
BADONG!!! ekade det över hela tomtområdet. Av hettan, trycket och, ja vad vet jag, kanske gaser :-) utlöstes en explosion och en pelare, ca 10 meter hög, av begagnat skithuspapper reste sig upp mot skyn. Rune, som kastat sig bakåt rent instinktivt när explosionen skett, stod nu bara och gapade. Begagnat skithuspapper singlade sakta ner från himlen. Dessvärre inte bara på hans tomt, utan även på alla andras...
Grannarna var väl så lagom roade över Runes tilltag med dasstunnan. Men så småningom insåg väl de också det komiska i det hela. Dessutom fick de ju besök den dagen, av Rune som plockade skithuspapper. Det var förlåtande grannar. Tills nästa gång han eldade...
Då var det sängmadrasserna som skulle bytas ut. Och vad kunde väl passa bättre än att elda upp de gamla???
Ner med skumgummimadrasserna i oljefatet, på med tändvätska och fram med de välsignade stickorna. Ett litet skrap mot plånet, spänd förväntan och... tjoff... iväg med den lilla stickan. Den här gången utlöstes ingen explosion, men rykte det inte lite oroväckande mycket?
Även denna dag var det strålande solsken men snart låg en svart dimridå över tomtområdet och grannarna, som just satt sig bekvämt tillrätta i sina solstolar, fick snällt ta och masa sig in i sina stugor. För ute, det gick det inte att vara mer den dagen....