7/5

Long time no see...

Så var det då 9 år sedan jag började med detta orerande...

Det blev ett rejält avbrott här men... Vi var på Kreta med Tilde och Signe och hade Pia och Ola med knoddar som resesällskap. En riktigt skön vecka. Fick så uppleva ön på våren som första charterturister för säsongen, intressant att se hur det drog igång just den veckan. Värme och sol hade vi så att det räckte! :))

Efter några dagar var jag lite irriterad över en brandvarnare som tjöt nånstans ifrån, dag som natt. Till slut sa jag till i receptionen. Hustomten/vaktmästarn kom och jag sa åt honom att stoppa oljudet. Jag pekade varifrån det kom. "Sorry, no english!" Så lyssnade han och frågade: "Stop birds?" Tittade lite konstigt på mig, skakade på huvudet och gick ut. Shit! I min skalle alltså! Toktinnitus av en ny variant! Nu har det blivit bättre iaf, jag har bara gråsparvar som kvittrar dygnet runt. Förutom det vanliga. Nåja, så länge jag slipper höra rösterna och munkkören...:\

Flyget hem blev en besvikelse. Vi har aldrig blivit så illa bemötta av kabinpersonal. Hur svårt kan det va? Att få det käk man betalat för? På deras inrådan väntade vi med en portion eftersom Signe inte hade eget säte - det var trångt. Så när vi ville ha sista portionen så... "Då får ni plinga på knappen" Eeh... jaha? Så vi plingade då. Hon gick och sket i oss. Vi plingade och plingade, men inte en j* brydde sig. Till slut när vi gett upp efter en dryg halvtimme kom någon och undrade om vi ville något? Jomentjena! För sent! Nu kan det vara! Efter en stund kom pursern och bad om ursäkt. Jaha? Och en ursäkt blir man mätt av?

När det var dags att plocka ihop skräpet och fälla upp bordet inför landningen så vände flygvärdinnan demonstrativt ryggen till och struntade i vårt. Hallå? Om vi hade betett oss illa eller så men... Vår gissning är att dom slängt ut käket till någon annan och inte hade det kvar. Dom där vete f* om jag vill åka med igen...

Väl hemma så var det dags för Lokes namngivningsceremoni. Full fart med smörgåstårtor och annat. Mallan var officiant. Inget prästmässande, böner och psalmsång. Bara M som sjöng ett par låtar och höll ett lagom långt anförande, presenterade Loke och pratade om hans namn och varför vi inte var i kyrkan. Perfekt! 10 gånger bättre än ett dop!

Sedan kroknade jag i en dunderförkylning alt. en lättare flunsa som fortfarande sitter i. Eller om det är pollenallergin som slagit till nu sista dagarna. Skit samma. Lusten att sitta vid datorn har varit minimal, men nu gör jag en insats iaf.

Idag så ringde skräddarn från Thailand och ville ha hjälp att hitta kunder, han är i Sverige just nu och tar upp beställningar som sedan sys upp och skickas hit. Jag tror jag väntar några månader och tar det på plats för min del, kanske kan jag hitta någon intresserad i övrigt.

Dags att säga:

Ha det!

Tobbe